söndag 31 juli 2011

Vad jobbar han med?




black trash

I want somebody that has this flava that I like.

1. me posing like a silly fool 2. loner with candles in D-RYD S-HUS 3. the view from our balcony 4. my baby sister Anna, a real clown that turns 4 in August. 5. the very intellectual Ella, reading books 6. Ella and I. She's turning 6 in cold December.

lördag 30 juli 2011

vaknar i horan (hornstull)

har ingen tidsuppfattning, oroas över om klockan är 12-13 någonting. Klockan är 08.53.

Baby @tjohojaja ligger och sover ännu, Fanny heter hon på riktigt. Idag åker jag till Gävle och det känns så himla bra för mitt sargade hjärta. Att få sitta framför brasan i stugan om kvällarna, höra elden knastra och berätta om mitt livs fartfyllda äventyr, storstan. Låtsas att allt bara var en saga. Gå på dass; känna det våta gräset under mina fotsulor, oroa mig över skogsrået som lurar i skogen och rusa tillbaka in. Med hjärtat i halsgropen. Mötas av en förstående Morfar och en godhjärtad Mormor. Mötas av en stad som jag faktiskt älskar, och vars dess invånare jag faktiskt inte hatar. Klockan 13 kommer min skjuts som kör mig hela vägen. Michael, heter han och är en galen forskare och vetenskapsman från de djupa småländska skogarna - uppvuxen i Stockholm. Han hämtar upp mig vid parkeringen utanför mitt hus, sen rakt ut på E18. Danderyd Norra Åbyggeby

Just nu undrar jag över följande:
tar han med caben?
vad ska jag ha för matsäck med mig?
ska jag ladda min mobiltelefon innan?

Stora frågor - litet liv. Men vi ses.

Agnes om musik (om ni någonsin skulle undra)



Jag brukar svara undvikande när frågan kommer - det har blivit så på senare tid. Några blygsamma låttitlar följt av en blick som sjunkit ner i golvet. Vad fan lyssnar jag egentligen?


Skammen över min musiksmak bottnar i en traumatisk händelse för ungefär ett år sedan. Det var höst ute - Stockholmshöst. Min vän, vi kan kalla henne Isobel hade precis skaffat sig en ny lägenhet. Hon plockade med glasburkar i köket och placerade sedan de, en efter en, systematiskt i köksskåpet. Som bitar i ett stort pussel - alla hade de sin plats. Such great heights.


Själv befann jag mig samtidigt i litteraturdvala, djupt försjunken i en god bok. Tills Isobel mötte min blick med lysande ögon. "Du ska får höra en sak!". Jag väntade något upphetsat när hon fällde upp sin Macbook Pro. Hon spelar 3-4 låtar, kanske 5 ur en genre jag aldrig tidigare hört förut. Nyanserna blir till en enda färg. Ljuden är så oförutsägbara att det blir svårt att hänga med. Jag ser på henne oförstående med ögon stora som klot, varpå hon ivrigt frågar "Vad tyckte du?". Jag ler generat och förklarar att jag inte kan någonting om musik, att jag levt under en sten hela mitt liv och att det inte är min grej.


Hon tappar tålamodet väser"Men vad tyckte du, egentligen?". Jag andas ut och anstränger mig för att leverera en neutral blick och säger "Det var inte riktigt min kopp te, påse potatischips och så vidare." Sedan utväntar jag en eventuell reaktion. Hon ger mig en föreläsning om hur man måste förstå varandras musiksmak för att förstå varandra. Att det är jätteviktigt med musik och att jag ogillat hennes musik var precis som om jag kritiserat hennes person.


***kursen slut***


Sedan dess undviker jag att prata musik precis som överklassen undviker att prata politik. Säger att jag bara lyssnar på Beyoncé och Nicki Minaj.

fredag 29 juli 2011

Försök 2

idag ska jag:
  • göra en månadsbudget
  • boka tvättid
  • betala hyran
  • gå på friskis

etc. osv. OBS, den känslan mvh sjukt lat tonåring

tisdag 26 juli 2011

to-do-list

  • träna på friskis
  • lämna dator till vincent
  • göra en månadsbudget
  • hjälpa Hannah att bära packning till tågstationen
  • boka tvättid
  • bada vid klipporna nära mitt hus.
rätt seriös dag i sikte, men nu kör vi.

måndag 25 juli 2011

Om att vara vågad


FÖRE


EFTER

Bytte just profilbild på Twitter från den övre till den undre.
Genast rasslade kommentarerna in i ett rafflande högt tempo. Okej inte så högt, men ändå. Det diskuterades om jag ändå inte var lite väl vågad? Ojdå, tänkte jag. Det var ju verkligen inte tanken, meningen etcetera. Man vill ju inte göra en fluga förnär.

Personligen kände jag mig bara stolt över att sträcka på ryggen för en gångs skull. Och visst knakade den. Men på riktigt. I ärlighetens namn. Om sanningen ska fram: nu har typerna, följarna sått frön i mitt huvud. Är detta en vulgär bild - är det för att jag visar mina armar? Är det för att jag är bakåtlutad och att man ser att jag kanske har en byst. De fick mig att reflektera över om jag kanske borde byta. Man vill ju inte vara för porrig. Speciellt inte när chefredaktörer, politiker och tv-folk läser.

Men snälla. Låt mig vara som jag är, det är bara estetik.


lördag 23 juli 2011

84

Dödssiffran stiger, nu har tydligen 84 ungdomar mist sina liv på Utöya. Hemskt. Det är ny man börjar förstå av som hänt, och klicka sig bort från Aftonbladet-artiklarna och istället gå in på Blondinbellas blogg. Verklighetsflykt och bortträngning kallas det. Ikväll ska jag kolla på någon deckare och låtsas att allt bara var på låtsas. En mardröm, för det är det ju också.
Tack för mig

fredag 22 juli 2011

SENASTE NYTT: Sociala medier-kriget. Google + vill ta kål på Facebook


Det sägs att det här är Google's försök att ta kål på Facebook. Vill jag ens det? Facebook som varit verktyget i ens nätverksbyggande de senaste 3 åren. Jag har mycket att tacka, egentligen. Men det finns ju också en del baksidor. Jag syftar på integriteten, det slumpmässiga utvecklandet av nya funktioner (chatten) på sajten och på hur svårt det är att styra sin information.

För att beskriva min position kan man dra en liknelse med att vara den första att börja dansa på en stel fest. Vem vill ödsla sin tid och energi på att dansa om alla andra ändå kommer stanna och mysa ute på balkongen? Nu tänker dock många överge Facebook för Google +. Ska man hoppa på båten, och vad är fördelarna?

INTEGRITETEN:

Google + utgår ifrån att du är ett jag - men med många olika kretsar. Man kan ha "Familjen", "Fotbollslaget", "Klassen" etc. och utgår från att du inte vill att alla ska få ta del av samma information om dig och ditt liv. Den låter dig få tryggheten att veta vad du publicerar för vem och på ett enkelt sätt.
Facebook å andra sidan har krångliga sekretessapplikationer, det är svårt att se vad som visas för vem. Dem rapporterar inte heller på sajten när någon ny applikation lagts till.

CHATTFUNKTIONEN:

Google + tar Facebook-chattens koncept när det var som bäst och gör det hundra gånger bättre. Man kan se vilka som är inloggade (hallelujah!), man kan skriva till dessa utan större komplikationer (enligt amerikanska bloggar) och man kan faktiskt chatta med webcam (Hej 2000-tal!)
Facebook är ju känt för sin chatt. Å ena sidan funkar den inte som den ska, men å andra sidan är ju alla inne där. Den senaste uppdateringen är så irriterande och gör mig så matt. Jag har till och med vänner som övergivit Facebook på grund av den.

Frågan är om dessa meriter från Google + sida ens betyder något? Facebook håller community-användarna i järngrepp och det skulle krävas ett PR-team av rang för att lyckas dra blickarna åt Google's variant. Spänningen stiger, vad kommer hända? Det får framtiden utvisa.

torsdag 21 juli 2011

*orolig*

vaknar av hat..
Nej, inte riktigt utan: vaknar av sms från okända nummer.

"Vi landar kvart över nio :-)."
Vadå landar?! Landar i Danderyd? Hemma hos mig - plingar på dörren och ger mig en hjärtattack? Vem är du... Kanske någon som skickat fel, men ändå. Vem är du. Magen knyter sig och jag hatar att inte veta. Känner mig ur funktion. Något måste göras för att stabilisera landet Agnes. Från högre ort kommer instruktioner om att främja teknisk utveckling och diplomati. Ledningen tar uppgiften på stort allvar och menar att de är "Villiga att kämpa för framtida generationers välmående."

Fäller upp datorn, piskar igång hitta.se.
helvetes jävla skit. Hemligt nummer.

onsdag 20 juli 2011

man piskas regelbundet men tuppar inte av

SOMALIA: Året är 1990. På filmduken visas min farmor och farfar, min pappa och hans sju-åtta syskon. Familjens situation beskrivs som stabil, men färglös.

Landshövdingen Siad Berre har styrt landet i generationer och det är Somalias invånare, om inte nöjda, så i alla fall något trygga med. Bättre att vila under jävulens vingar än att vandra i ovisshetens mörker. Så en dag, precis som alla andra, utan förvarning (eller joooo, såklart). Störtas hövdingen himself, året var 1991.

I stilla diktatur är vetskaperna fler än i laglös anarki. Man vet att man får det jävligt smutsigt och hjärtinfarkter, men man kommer i alla fall inte dö. Man kanske piskas hårt och regelbundet, men man tuppar inte av.

Efter militärkuppen mot Berre tätnar händelseförloppet. Stilje byts ut mot "det är rätt mycket nu.# Katastrofsamhällen, hungersnöd och extrem torka blir vardag. Kriserna avlöser varandra. Miljoner livsöden inverteras.

En lång rad försök har med omvärldens hjälp gjorts för att återskapa en somalisk centralmakt.


Man vill ju inte vara en tillbakalutad pessimist, men är det ändå inte bättre med någon sort ordning, än total kaos. Att ha hållbara, men ogenomtänkta regler framför inga alls? Jag tror att landet mår bra av en stabil regim. Folkvald som föraktad.

OCH TILL TYPERNA SOM BLICKAR IN I SPÅKULAN:
"hoppet är det sista som överger en" "vi har i alla fall hoppet" "vi kan ju alltid hoppas"

Kan folk snälla sluta med den där lathetspropagandan. Saker och ting händer inte bara - tiden läker inte alla sår. Tid är bara dagar och varför behöver man utfyllnad för att gå igenom en process som aldrig vill ta fart? Ibland måste man tvätta och vadda, fan, tusen gånger om innan såret blivit rent, innan man fiskar upp glasbitarna. Men det är värt våndan bara det slutar blöda. Men nu blöder det.

tisdag 19 juli 2011

bananflugor

ska idag få besök av mormor och morfar i min lägenhet. det känns sjukt nervöst. kommer jag hinna städa? kommer dom gilla det? bli oroliga? nä.. måste slappna av, lista ut hur jag blir kvitt bananflugor och ta reda på ett bra lunchställe. Är jättestressad nu OBS hjärtinfarkt. Älskar för övrigt mina morföräldrar, det är inte det.
Ciao

*nån underbar på twitty hjälpte mig med bananäcklen

måndag 18 juli 2011

äntligen till sjöss!






Jakob var inte så munter, så vi begav oss ut till sjöss.

Ett sant nöje, men det var bajs över hela hans båt. Vi styrde ur kurs en del och drev båten i riktning mot vinden. Spårat.

Hur som: vi bara, vad ska det bli av dig, vad ska det bli av dig, vad ska det bli av dig-låten. Och så blickade vi ut över Mälaren som om den skulle bistå oss. Men vi fick inga vidare svar.

Men cheeers!


gråt mig en flod
















är i Bro och ska till Jakob trots att jag inte vet var han är. Psycho-moment.

Ur fb-chatt till en vän

fan det regnar
och jag är ute i vildmarken
Bro

i bro haha där bor min kompis
då vet du
jakob bor där
och han sa att vi skulle ses ikv
men jag orkar inte vänta på att han ringer så våldgästar trots att han är på NK-rean
och så regnar det och är 3-4 km till hans residens
gråt mig en flod
fyfan
ja d gör jag
spö regnar också

söndag 17 juli 2011

Allsången

Förra tisdagen var lite spexig. Jag, min kära vän Julia och rookien Josefin var på Allsång på Skansen.
Korten brudarna håller upp på bilden är våra presskort, för vi var tydligen ackrediterade som pressmänniskor. Lustigt eftersom vi inte är pressmänniskor. Men vi ses.

Det roligaste den kvällen var att det fanns vin för 20 kr glaset backstage. Hade dock önskat att det var gratis. Men Veronica Maggio var bra. Dock inte Amarillo. När han gick upp på scen funderade jag över hur höga summor jag skulle ta ut för att tvingas göra det han gör.
  1. Se ut som honom och tvingas fråga fjortisbrudarna i publiken om de vill ligga med honom.
  2. Visas i TV under denna förödmjukelse.
  3. Ens sjunga alls.
Min slutsats var att jag eventuellt skulle gjort det en kväll - högst tre, om jag sedan skulle slippa knega i en hel livstid.

allt snurrar

Skulle precis sova. Eftersom jag - tro det eller ej - har planer för morgondagen.

På facebook har flödet stannat av, på twitter likaså. Chatt-konversationerna är i hejdå-stadiet och alla man gillar har loggat ut. Tankarna trängs i mitt huvud och mitt fokus riktas mot litteraturen. "Det hemliga namnet". En fängslande bok med ett gäng knäppa karaktärer. En vilsen konstnärsmorsa, en misshandlande man etc. Den håller mig försjunken in någon timme tills jag inser att jag måste rensa tankarna. Urskilja vad som är verkligt och inte. Landa på banan, som man säger. Vad händer imorgon och vad som bara var en saga, ett påhitt och taget ur tomma luften. Vad jag verkligen gjorde ikväll? Och vad som bara var en dröm.

Jag ställer klockan på 11 och dricker upp glaset med citronvatten som jag hällt upp för flera timmar sedan. Slås av att imorgon ska jag träffa Linn. Världens coolaste tjej. Den insikten kommer göra att jag somnar med ett leende på läpparna.
Ciao

kolonin

var på Quetzalas koloni idag. Hetsåt spårad sallad med både marinerade vitlöksklyftor, mozzarella, avokado, halloumi, fetaost, etc. totalt jävla spårat. Bästa salladen.

är hemma nu och nerkrupen i min säng under duntäcke. bilarnas brus hörs från balkongdörren som står vidöppen. Påminner mig och att även om inte jag lever här inne, så finns i alla fall liv utanför. Saker går framåt, rullar på och utvecklar sig åt olika håll. Man kör en drive-in donken eller svettas och trängs i bussen bland alla andra. Man åker hem från friskis danderyd typ.

men vi ses

lördag 16 juli 2011

Jakob


så himla mycket är i rörelse just nu. spelpjäser flyttas om på schackbrädet, the tables have turned, som man säger.
  • En av mina absolut närmsta vänner flyttar till Chile om 10 dagar.
Det blev många metaforer men ni förstår i stort vad som händer. Jakob Dowling flyr fältet för att lära sig felfri spanska och upptäcka världen. Can't blame him for that.

Plåster på såren blir drömmar om en Estlandresa. Nästa sommar. Kommer den bli verklighet? Jag hoppas. Isåfall skulle jag, Jakob med flera hyra en minivan och bila dit. Han har nämligen en strandtomt där nere. Jag kan föreställa oss dagarna vi skulle tillbringa där tillsammans. Dricka te, dansa och läsa. Sånt som vi hipsters gör bäst. Vi är bra lekkamrater, han är en lekkamrat för mig.


lördag 9 juli 2011

enkät

Vad heter du? Agnes Joanna Hedberg
Vart bor du? Danderyd
Trivs du där? Jovars.
Brukar du läsa horoskop? Om jag läser en tidning - ja. Men jag läser sällan tidning.
Har du körkort? Nej.
Äger du några Converseskor? nej.
Favoritdjur? Kanske... sköldpadda.
Vad spenderar du dina pengar på? Mest mat, men också sprit och tågresor.
Senaste konserten? går inte på sånt.
Festar du mycket? Nej, det skulle jag nog inte vilja påstå.
Sprit, cider, vin eller öl? sprit eller vin
Brukar du bli för full? 50% av gångerna
Antal kuddar i sängen? 3-4
Kan du baka bullar? ja, men inte utan recept.
Har du varit med i scouterna? Yeah, girl scouts!
Bläck eller blyerts? blyerts
McDonald’s eller Burger King? MAX
Är du allergiskt mot något? nej.
Äger du ett busskort? SL-kort.
Dricker du blå, grön eller röd mjölk? ingen mjölk.
Hur ser du ut idag? har bara mina sovkläder på mig.
Har du haft sex idag? Nej.
Nästa mål i ditt liv? Vill inte ha mål.
Vad såg du senast på tv? Ser inte på TV men någonting tacky i stugan. typ "Så ska det låta". Finns inte så mycket att göra där.
Hur svarar du i mobilen? "Hej" om jag vet vem det är okej gillar personen i fråga. Annars "Hej det är Agnes"
Vem ringde du senast? Joel kanske.
Vad sa den du ringde? minns inte. något drama.
Antal timmar sömn inatt? 2-10 så 8 h.
Vad innehåller din favoritnattmacka? kanske... kyckling och mangoraja.
Bråkat med ditt husdjur: gör inte sånt. har inget husdjur.
Drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag: gör inte det heller.
Är du ensam nu: nej, med min barndomsvän Angelica.
Låtar som fastnar i ditt huvud ofta: Beyoncé's partylåtar.
Vill du gifta dig: Nej?
Vill du ha barn: Nej?

FAVORIT…
Rum i huset:
balkongen.
Typ av musik: klubbmusik
Månad: september
Sten: smaragd

DE SENASTE 48 TIMMARNA, HAR DU…
Gråtit:
2-3 ggr
Köpt någonting: MAXmiddag kl 1 på natten till mig och Angelica.
Varit sjuk: kanske.
Sjungit: ja: OMG, Superhuman, Run the world (girls), Om Sanningen Ska Fram.
Sagt “Jag Älskar Dig”: nej? men skrivit det till Saga.
Velat säga till några att du älskar dem: Nej.
Träffat nån ny person: Nej.
Saknat någon: Verkligen.
Kramat någon: Nej.

SENASTE…
Låt du hörde:
Countdown från Beyoncé's nya platta.
Film du såg: ser inte film tyvärr.
Drink du köpte: uhm. Cosmopolitan.
Sak du stal: Stjäl inte, pga är en "bra tjej".
Mat du åt: mozzarella sticks, chili cheese + friscoburgare.
Gången du åt en korv: för typ 3 veckor sedan. sojakorv.

FÖRSTA…
Första bästa kompis:
Alexandra eller Vera.
Första inhandlade skiva: Typ Aqua.
Första förälskelse: Antonio. Vi ville gifta oss på McD.
Första begravning: En avlägsen släktings.
Första piercing/tatuering: Har inte sånt.
Första fiende: oj..

SENASTE…
Senaste människa du slog:
slåss ju inte?!
Senaste stora bussresa: typ.. Delsbo-Skellefteå
Senaste dusch: 24 h sen.
Senaste irritation: gårdagens middag.
Senaste glass: magnum, den med jordgubb och vit choklad.
Senaste skjortan du haft på dig: bär inte skjortor.

fredag 8 juli 2011

Festivalspelningarna jag hatar att jag missade

Jag är knappast känd för att vara en festivalälskare. Sanningen är den att så fort mina vänner börjar planera inför årets turer flyr jag fältet. Det är inte musiken som skrämmer mig - utan miljön. Jag är helt enkelt för bekväm för att vakna av att någon häller öl på mig, jag räds av tanken på att tvingas äta ljummen panpizza och kan aldrig tänka mig att vakna i en svettig tältbastu fylld av redlösa främlingar.

Här är listan 1-5:

1. Jay-Z på Glastonbury
Efter att Oasis kritiserat Jay-Z ger han dem en känga tillbaka. Med denna seger i ryggen blir han alla hipsters favorit och spelas som uppvärmare på Baba Sonic. Bara hur gitarriffet smälter in i beatet gör detta till en oförglömlig musikalisk händelse.


2. Kate Bush på Tokyo Music Festival
Jag brukar lyssna på Kate Bush om lugna söndagmornar. När jag häller upp juicen i tillbringaren avnjuter jag introt på Babooshka. Jag överväger att byta inriktning i livet och bli vetenskapsnisse. Bara för att uppfinna teleportören och ta mig tillbaks då Kate Bush besökte fester världen över. Hon var vild, har jag hört.

3. Lykke Li och Kleerup på Peace and Love
Lykke har visserligen utvecklats enormt sedan denna spelning ägde rum 2009, men detta håller toppklass! Ingen går därifrån oberörd. Det är s-tankar och planer, hjärtat blöder och det är fittans mörker som illustrerats upp på scenen i Borlänge. Att vara svettig och lyssna på Until We Bleed, må va en osund kombo, men jag vill uppleva den.


4. Regina Spektor på Lollapalooza
Min extrema fascination för moderlandet i öst har visserligen svalnat, men trots detta är jag fortfarande förälskad i Regina Spektor. Och allt hon gör. Vore jag på plats när hon utbrast:
Февраль. Достать чернил и плакать!
Писать о феврале навзрыд,
Пока грохочущая слякоть
Весною чёрною горит.
skulle jag säkerligen blivit knäsvag. Jag skulle blickat ut över publikhavet och slagits av hur vackra Reginas fans var.


5. Laleh på Långholmsparken
Som bångstyrig 13-åring befann jag mig i mörker och lyssnade endast på låtar skrivna av Kent och prinsessan ovan. Jag gick på en skola med kanske 100 elever som var belägen mitt ute i ingenstans. På denna skola jobbade Örjan, som lärare. Och en dag berättade han nöjt att han skulle på Laleh-spelning, jag lyssnade uppmärksamt med uppspärrade ögon. Därefter frågade jag honom skamset om han kunde hälsa henne något. Det kunde han. Dagen därpå hängde jag vid klassrumsdörren först av alla. Han tryckte en liten lapp i min hand när han låste upp nyckellåset. "var modig, <3 laleh". Sedan dess har jag varit jävligt modig, ska ni veta.

hej kompizar!


Agnes heter jag, för er som ännu är oinvigda, ofrälsta eller allmänt dumma i huvet. Jag har nästan inga "intressen" så det kommer inte finnas någon kontinuitet här.
Såhär; jag är nyfyllda arton jordsnurr, lever och bor i Stockholm. Jag hade tänkt plugga på universitetet till höst - historia eftersom det är det som lämpar sig bäst för verklighetsflyktiga. Något jag verkligen älskar är kaféer och dyr mat, men även min morfar och Twitter.
Hej svejs!